Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas.
Även om du sover 7–8 timmar varje natt, kan du ändå få för lite djupsömn. Bland annat påverkar ditt beteende innan du går och lägger dig, om du sedan kommer ner tillräckligt mycket i djupsömn. Vi berättar mer om djupsömn och REM-sömn.
Djupsömn och REM-sömn är målet
När du sover går du igenom fyra faser. De fyra faserna rör sig från lätt sömn till gradvis djupare sömn till REM-sömn och återkommer i cykler 4–6 gånger under natten, beroende på hur länge du sover. Tillsammans varar de fyra faserna i 90–110 minuter, men fasernas sammansättning varierar under natten.Först på natten domineras sömnen av djupsömn, men ju närmare morgonen du kommer, desto mer domineras sömnen av REM-sömn, även kallad drömsömn. Läs mer om REM sömn.
För lite sömn?
Sömnen behövs för att hjärnan och kroppen ska få återhämta sig. Vuxna sover vanligen mellan sex och nio timmar per natt. Du behöver sällan oroa dig för att du får för lite sömn. Det är vanligt och inte farligt att då och då ha en natt när du sover dåligt eller inte alls. Handlar det om någon enstaka natt kan du känna dig trött och mindre kreativ dagen efter, men de flesta brukar ändå klara av vardagliga uppgifter.
Sömnen brukar återgå till det vanliga av sig själv. Men om du sover för lite natt efter natt kan du bli trött, må dåligt och fungera sämre i vardagen. Du som har sömnbrist kan till exempel få svårare att klara dina vardagliga uppgifter, att komma ihåg saker och att koncentrera dig.
